När de gamla såren heta tära,
när din kind är vätt av ensamhetens gråt,
när att leva är att stenar bära
och din sång är sorg, som vilsna tranors låt.
Gå och drick en fläkt av höstens vindar,
se med mig mot bleka, blåa skyn.
Kom och stå med mig vid hagens grindar,
när de vilda gässen flyga över byn
Dan Andersson
fredag 31 oktober 2008
Diktaren och Tiden
Artist : Evert Taube
Title : Diktaren och tiden
(Fri omtolkning av fyra Shakespear-sonetter)
--------------------------------
I
När jag har sett hur Tidens hårda hand
Förintat mästerverk från forna dar
Och krossat slott och torn till grus och sand
Och skändat brons som konstens prägel har
När hungrig ocean jag svalla såg
Mot fasta landet, sargande dess kust
såg landet självt borttränga havets våg
och såg förlust ge vinst och vinst förlust
Ja när jag sett att tingen växla så
Sett ting bli ingenting på en minut
Den tanken följer mig vart jag må gå
Att Tiden tar min älskade till slut.
Den tanken liknar själva dödens kval
Den väcker fruktan men ger intet val.
II
Om brons, om sten och jord och ändlöst hav
Förintas vid den gräns som Tiden drar
Var skall då skönheten som livet gav
En blommas styrka, finna sitt försvar?
Ack sommarns honungslena andedräkt
Vad orkar den mot kulna dagars mängd
Om stenen grusas, klippan själv blir bräckt
Och stålsmidd port av Tiden söndersprängd?
Den tanken skrämmer! Hur skall du, min skatt
Du, tidens skönsta smycke, skyddas här?
Vem hejdar Tidens anlopp, hindrar att
Han dödar Skönheten, som jag har kär
Ack, ingen – om det undret ej, min vän,
att i min sång din skönhet blommar än
Title : Diktaren och tiden
(Fri omtolkning av fyra Shakespear-sonetter)
--------------------------------
I
När jag har sett hur Tidens hårda hand
Förintat mästerverk från forna dar
Och krossat slott och torn till grus och sand
Och skändat brons som konstens prägel har
När hungrig ocean jag svalla såg
Mot fasta landet, sargande dess kust
såg landet självt borttränga havets våg
och såg förlust ge vinst och vinst förlust
Ja när jag sett att tingen växla så
Sett ting bli ingenting på en minut
Den tanken följer mig vart jag må gå
Att Tiden tar min älskade till slut.
Den tanken liknar själva dödens kval
Den väcker fruktan men ger intet val.
II
Om brons, om sten och jord och ändlöst hav
Förintas vid den gräns som Tiden drar
Var skall då skönheten som livet gav
En blommas styrka, finna sitt försvar?
Ack sommarns honungslena andedräkt
Vad orkar den mot kulna dagars mängd
Om stenen grusas, klippan själv blir bräckt
Och stålsmidd port av Tiden söndersprängd?
Den tanken skrämmer! Hur skall du, min skatt
Du, tidens skönsta smycke, skyddas här?
Vem hejdar Tidens anlopp, hindrar att
Han dödar Skönheten, som jag har kär
Ack, ingen – om det undret ej, min vän,
att i min sång din skönhet blommar än
lördag 18 oktober 2008
fredag 17 oktober 2008
Förråd - pulpettak
Ett uthusbygge. Och jag tycker inte att konstruktionen blir helt bra. Styvheten saknas i stommen, tycks det. Är detta pulpettakets negativa sida? Eller är huset bara för smalt (jämfört med längden?)
Någon..?
Den gamla waxholmsbryggan - ut mot öster
Bryggan, brygga, brygga över, överbrygga.Mellan. Från det ett till ett annat.
Kvar, men ändå ett par steg ifrån.
Mellan tryggheten och friheten.
fredag 10 oktober 2008
En grådag, men en bra dag
Mulet , men ganska avkopplande att ligga på bryggan med en bok, spanande österut mot Villinge.Dit vill man segla en solig dag med svaga vindar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)