Tranströmer, Lennart Sjögren, Björn v Rosen, Claes Hylinger, Folke Isaksson, Solveig von Schoultz, Carl-Eric af Geijerstam, Göran Brunius (dagböcker), Sven Delblanc....
Just nu hittar jag ingen annat samband än att dessa diktare är
a/ oftast män
b/ oftast rätt gamla ... ja även döda.
Vem hittar en annan koppling? Säg?
Natur"skildrare"...? Nja, Hylinger är väl mest en beskrivare av människan och då i en urban miljö. Och Delblanc; människan i sitt samhälle med den tysta guden.
Jag försöker - helt enkelt- hitta något av mig själv när jag betraktar mina litterära preferenser.
Så är det ju nästan alltid:
"Men JAG då?"
onsdag 23 september 2009
Jag har Claes Hylingers telefonnummer!
Ja, vet ni inte det; jag och Claes Hylinger talar ofta i telefon med varandra om
t ex hur man skriver bra kortprosa.
Han brukar ofta berömma mina texter och han förstår inte alls varför jag alla åren hållt på med postsortsering.
-Du är ju en flanör och iakttagare ändå ut i tåspetsarna, brukar han säga.
Jag ler då lite inåtvänt och gungar med huvudet...
Och så kollar jag mina vaxduksböcker där de ligger på hög i garderoben.
"Ja visst är väl sant...och visst är väl bara..." som det heter i visan.
Men jag har faktiskt Hylingers telefonummer! Det var bara att kolla på Hitta...
Jag blev faktiskt rätt paff!
Men jag har aldrig vågat ringa honom.
Vad har jag att säga honom? Ja, kanske att jag gärna läser något ur hans tunna, vackra böcker när jag känner mig trött och däven.
Ja, jag borde väl ringa honom...
Ja, det är mycket man borde.
t ex hur man skriver bra kortprosa.
Han brukar ofta berömma mina texter och han förstår inte alls varför jag alla åren hållt på med postsortsering.
-Du är ju en flanör och iakttagare ändå ut i tåspetsarna, brukar han säga.
Jag ler då lite inåtvänt och gungar med huvudet...
Och så kollar jag mina vaxduksböcker där de ligger på hög i garderoben.
"Ja visst är väl sant...och visst är väl bara..." som det heter i visan.
Men jag har faktiskt Hylingers telefonummer! Det var bara att kolla på Hitta...
Jag blev faktiskt rätt paff!
Men jag har aldrig vågat ringa honom.
Vad har jag att säga honom? Ja, kanske att jag gärna läser något ur hans tunna, vackra böcker när jag känner mig trött och däven.
Ja, jag borde väl ringa honom...
Ja, det är mycket man borde.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)