Diktaren och Tiden

Artist : Evert Taube
Title : Diktaren och tiden
(Fri omtolkning av fyra Shakespear-sonetter)
--------------------------------
I

När jag har sett hur Tidens hårda hand
Förintat mästerverk från forna dar
Och krossat slott och torn till grus och sand
Och skändat brons som konstens prägel har

När hungrig ocean jag svalla såg
Mot fasta landet, sargande dess kust
såg landet självt borttränga havets våg
och såg förlust ge vinst och vinst förlust

Ja när jag sett att tingen växla så
Sett ting bli ingenting på en minut
Den tanken följer mig vart jag må gå
Att Tiden tar min älskade till slut.
Den tanken liknar själva dödens kval
Den väcker fruktan men ger intet val.

II

Om brons, om sten och jord och ändlöst hav
Förintas vid den gräns som Tiden drar
Var skall då skönheten som livet gav
En blommas styrka, finna sitt försvar?

Ack sommarns honungslena andedräkt
Vad orkar den mot kulna dagars mängd
Om stenen grusas, klippan själv blir bräckt
Och stålsmidd port av Tiden söndersprängd?

Den tanken skrämmer! Hur skall du, min skatt
Du, tidens skönsta smycke, skyddas här?
Vem hejdar Tidens anlopp, hindrar att
Han dödar Skönheten, som jag har kär
Ack, ingen – om det undret ej, min vän,
att i min sång din skönhet blommar än