Testar inlägg

Måste man skriva via webben?

Så har det blivit 2024

testar

Tryckade bärlinor?

Träinformation har nu flyttat ut på nätet och är fullmatad med bygginfo. ( det är träindustrins branchorganisation som står för innehåll och upplägg).
Här hittade jag bland annat idén att använda tryckat som bärlinor på plintarna och sen lägga bjälklaget ovanpå linorna.
Hm.
För övrigt drar det nu ihop sig för bygge i vår-i maj står byggubbarna där på vår tomt.
Men jag tror jag har koll på det mesta.

Visst minns jag

Jag har läst dem förr, men jag läser dem åter.
I samband med Tranströmers åttioårsdag ger Bonnier ut författarens samlade texter ånyo och jag står så där med den tunga boken i handen, bläddrar upp Andrum i juli, bläddrar upp C-dur, eller något ur Östersjöar...
Jag minns något, vet att jag såg det där ljuset och kände den där vinden.Och jag blir lite rörd, lite sorgsen.
Och det var över trettio år sedan.

Kvällar i maj

Länge sedan jag skrev på min bloggsida.
Länge sedan jag satt i skymningen och
hörde koltrasten.
Länge sedan och ändå är skymningsljuset
varande, även utan mitt iakttagande.
Så hör jag morkullans knorrande och
koltrastens sjungande.
Och nattkylans fukt är nära.

Nej, det blir ingen juninatt

Jag väntar, men plötsligt är morgonen här

Så med ens är jag själv, mitt liv...

Jo, du sitter säkert någonstans nu,
eller kanske står du upprätt inför
ett eller annat auditorium
som du inte känner för
och som sannolikt inte fäster stort avseende vid
vad du har att komma med.
Någonstans inom dig lyssnar du till
det spinnnande lätet från en nattskärra
som du inte någonsin hört i verkligheten.
Det är emellertid just då det öppnar sig,
detta väldiga rum som du aldrig besökt
men där du äntligen är hemma.
Rummet är lyckligtvis alldeles tomt
med det inrymmer samtidigt alla
de ögonblick du försummat.

(Till de medverkande )

från Bengt-Emil Johnsson
"Aftonsånger"

Då och nu- förlusten

Så kan man leva - eller i alla fall skriva- i en enda tanke; i en enda frågeställning.
Jag hittar en en postumt utgiven diktsamling av Sven Alfons ( en diktare som jag inte känt mer än till namnet). Jag läser några dikter och ser snart att här står ett enda tema: hur var det (då ) och hur är det nu efteråt ? Minnet och insikten om förlusten. Då och nu.

Nödvändig vinter

Jag kan inte låta bli och vända mig mot fjärden! Som Orfeus - men jag mister inget...

En sån november!

Söndagen dryper av fukt.
Det är en dag då sommarens stugor stängs.
Jag blir stående på bryggan, spanande österut. Precis som i somras.

Dom här gillar jag!

Tranströmer, Lennart Sjögren, Björn v Rosen, Claes Hylinger, Folke Isaksson, Solveig von Schoultz, Carl-Eric af Geijerstam, Göran Brunius (dagböcker), Sven Delblanc....

Just nu hittar jag ingen annat samband än att dessa diktare är
a/ oftast män
b/ oftast rätt gamla ... ja även döda.

Vem hittar en annan koppling? Säg?
Natur"skildrare"...? Nja, Hylinger är väl mest en beskrivare av människan och då i en urban miljö. Och Delblanc; människan i sitt samhälle med den tysta guden.

Jag försöker - helt enkelt- hitta något av mig själv när jag betraktar mina litterära preferenser.

Så är det ju nästan alltid:
"Men JAG då?"

Jag har Claes Hylingers telefonnummer!

Ja, vet ni inte det; jag och Claes Hylinger talar ofta i telefon med varandra om
t ex hur man skriver bra kortprosa.
Han brukar ofta berömma mina texter och han förstår inte alls varför jag alla åren hållt på med postsortsering.
-Du är ju en flanör och iakttagare ändå ut i tåspetsarna, brukar han säga.
Jag ler då lite inåtvänt och gungar med huvudet...
Och så kollar jag mina vaxduksböcker där de ligger på hög i garderoben.

"Ja visst är väl sant...och visst är väl bara..." som det heter i visan.
Men jag har faktiskt Hylingers telefonummer! Det var bara att kolla på Hitta...
Jag blev faktiskt rätt paff!

Men jag har aldrig vågat ringa honom.
Vad har jag att säga honom? Ja, kanske att jag gärna läser något ur hans tunna, vackra böcker när jag känner mig trött och däven.

Ja, jag borde väl ringa honom...

Ja, det är mycket man borde.

Vid Adas Trappor

Snart 35 år sedan och inget har hänt. Eller allt har hänt. Syrenen blommar, trappan är nytjärad. Nere vid båtklubbarnas bryggor riggas segelbåtarna och någon ror den tunga bojekan mot land.
Kvinnor bland sina odlingslotter.
Ingen lägger väl märke till mig, men jag har vandrat trappan upp och ned i alla årstider i 35 år.
Inget har förändrat mig.
Ännu.
Ännu kan jag ana ännu.
Men kanske inte så berusande starkt som förrut.
Bländas jag fortfarande. Bländar mig ljuset ännu?

Att göra det man vill

På Sveriges sista? bibba -riktiga bibba- hittar jag en liten bok om rodd :
"Roddkraft"-att göra det man verkligen vill.
(Bodil Stefansson)
Nu skall jag öppna boken och kanske få en skjuts!
Och visst: här finns den lilla båten och de laddade ögonblicken. Här är höst, tidig vår och sommar och allt händer en människa som.har gjort något så ...simpelt som att skaffa sig en roddbåt.
"Att göra de man verkligen vill".

Doktor Glas

Jag kan inte glömma Krister Henrikssons "Doktor Glas" - och varför glömma något sådant.

Nu bläddrar jag i boken, letar efter de där ofta citetade partierna.
Jag kommer nog att hitta dem